Lilleplutt

Hej!
Har mått lite halv-kukigt (som pappa skulle ha sagt) de senaste dagarna, men igår brakade ett helvete utan dess like loss. Halsen var uppsvullen och mat i större bitar än en myra kan gapa över var inte att tala om, och tillråga på allt skulle vi till Hökarängen med gerbilerna...

Jag hade lindat in gerbilernas transportbur i en av Pontus tjocktröjor, men jag tror att de frös endå. Sen när vi väl kom till Hökarängen gick vi först fel, men sen rätt. Det var typ 700 m från stationen hem till dem som skulle ha dem, men jag kunde ha läst fel på Eniro,det kändes som 7 km, i motvind och hällregn, livet är underbart!

När vi väl kom fram och hade åkt upp i världens knakhiss, ringde vi på och efter 2 minuter öppnar två småtjejer utan kläder!!! jag frågade efter deras mamma "Hon är inte hemma!" "Nehe, när kommer hon då" (Kan ju inte lämna djuren till två småungar) "Vet inte!". Så vi stod kvar i hallen och glodde, men mamman kom efter bara några minuter... Hon verkade trevligt och jag fixade iordning buren och hon bjöd på fika. Dock kunde jag inte gapa över sockerkakan hon bjöd på så jag fick bryta den i mindre bitar och äta, såg nog kul ut.
Sen drog vi oss hemåt.